Månadens ord 2002

Här återfinns även de ord som varit utlagda som bonusord.

Månadens ord 2003
Månadens ord 2004
Månadens ord 2005
Månadens ord 2006

mobilblottare
huvudspråk
vårdagjämning

April, april, din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill (bonusfras)

majstång
kid
kräftskiva
august (bonusord)
logistik
ryggsäck
brittsommar och indiansommar (bonusord)
Allhelgona – helg med många namn (bonusord)
Bara förnamnet
Att blixa någon
bil (bonusord)



mobilblottare

Mobilblottare är personer som talar högt i mobiltelefon om mycket privata saker utan att bry sig om att omgivningen hör vad de säger. Snarast verkar de njuta av det på ett sätt som påminner om personer som har en sjuklig drift att blotta sig offentligt. Sociologer kan avslöja att några till och med bara låtsas ha ett samtal för att exempelvis kunna få skryta om någon erotisk bragd.

Motsvarande ord finns också i norskan (mobilblotter). Problemet torde dock vara spritt var helst en mobiltelefon finns - och mänsklig svaghet.



huvudspråk

Det ska skrivas in i svensk lag att svenskan är Sveriges "huvudspråk". Det föreslår den parlamentariska kommittén för svenska språket i sitt betänkande Mål i mun (SOU 2002:27) som lades fram den 2 april 2002. Därmed får svenskt lagspråk ett nytt ord.

Ett huvudspråk är inte samhällets enda språk. Men huvudspråket ska alla medborgare, oavsett modersmål, ha tillgång till, och det ska vara möjligt att använda inom alla samhällsområden. Svenskan får härmed en lagstadgad ställning som det officiella och samhällsbärande språket i Sverige. Tidigare har det inte funnits någon lag som reglerar svenskans ställning.



vårdagjämning

I år infaller vårdagjämningen den 20 mars. Andra år kan det vara den 21 mars. Det är den dag då dag och natt är lika långa eller som det lika exakt som vackert heter i Nationalencyklopedin: "den tidpunkt då solen under sin årliga rörelse längs ekliptikan passerar himmelsekvatorn från söder mot norr". Därefter blir dagarna längre tills höstdagjämningen inträffar, då allt vänder.

Dagjämning är sannolikt en sammandragning av dag- och nattjämning. Dagjämning heter equinox på latin (ordagrant 'jämnnatt' el. 'jämndygn'), och det har man lånat in i engelskan, där vårdagjämning blir vernal equinox (vernal går tillbaka på lat. vernalis 'vårlig'). Det är svårt att tro att engelsmän skulle kunna ha samma förhållande till detta knastertorra lärda uttryck som vi kan ha till vårdagjämning.



April, april, din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill
(bonusfras)

Den här frasen brukar man ju uttala i samband med att man lurar någon den 1 april. Denna sed, liksom liknande varianter av talesättet, är spritt över stora delar av Västvärlden och tros ha anor ända från antikens Rom. I Sverige känner vi till bruket åtminstone sedan 1600-talet. Seden tros ibland ha sin grund i att årets gamla början i mars/april flyttades till januari; i saknad över den gamla ordningen gav man i stället för de gamla nyårspresenterna varandra skengåvor 1 april.

Din dumma sill är troligen ett svenskt ljudrim till april som har sin motsvarighet i franskans poisson d’avril, ’aprilfisk (makrill)’, som också kommit att beteckna den som blir lurad, ’aprilnarr’ (jfr eng. april’s fool). Bakgrunden till uttrycket aprilfisk (makrill, sill) är oklart. Kanske kan det ha att göra med att makrillen blev så talrik i april att den lätt kunde luras i näten?

Det sista ledet jag kan lura dig vart jag vill har sin förklaring i att aprilskämtet i gamla tider ofta bestod i att man lurade någon att bege sig till en avlägsen plats.



majstång

Den löv- och blomsterprydda stång som man reser runt om i Sverige och på Åland till midsommar kallas såväl majstång som midsommarstång. Ordet midsommarstång är idag ungefär dubbelt så vanligt som majstång. Det kan man se om man söker på båda orden på nätet.

Varifrån kommer benämningen majstång? Stången reses som bekant i mitten av juni.

Trots att man tidigare kunde man resa denna typ av stänger även under våren, är inte "majstång" bildat till månadsnamnet "maj". Att pryda något med grönt kallades tidigare att "maja". I svenskan är "maja" nästan borta ur riksspråket, men i danskan lever det kvar (maje) i betydelsen 'pryda, pynta'. Man kan ändå säga att "majstång" och månadsnamnet "maj" hänger ihop, eftersom verbet "maja" eller snarare ett substantiv "maj" ('grönt') sannolikt är bildat till månadens namn.



kid

I svenskan finns ordet kid som beteckning för rådjurets unge, tidigare även getens unge, alltså det vi vanligen kallar killing. Uttalet är med tj-ljud och långt i. Det heter ett kid, kidet, flera kid, kiden. Ordet kid har har förmodligen uppstått som ett lockord för getter.

Detta nordiska ord har sedan lånats in i engelskan, där det också kom att användas som vardagligt ord för barn, i synnerhet i amerikansk engelska. Det har fått en världsvid spridning i ordet kidnapping, ordagrant "barnsnappning".

I dagens svenska används kid även som beteckning för ungdomar. Så har vi alltså fått igen ett ord som vi en gång lånat ut. Men med det återinlånade ordet har vi samma problem som med andra engelska ord: Skall uttalet vara med k som i engelskan, eller skall det uttalas som det "gamla" kid? Ett svenskt uttal vore inte orimligt, även om engelskt uttal är allenarådande när ordet betyder barn eller ungdomar.

Heter det en eller ett kid(s)? Eller kan man inte använda det i singular? Ska det ha s-plural? Än så länge har ordet i den nya betydelsen så begränsad användning att problemen inte är så stora. Men tar vi upp ordet helt och fullt i svenskan bör det böjas som det gamla kid (eller barn för den delen). Visst skulle det låta näpet med "På konserterna sjunger alla kiden med i låtarna".



kräftskiva

Varifrån kommer ordet skiva i kräftskiva? Jo, vardagsordet skiva för 'fest, hippa, tillställning' är med all sannolikhet utvecklat ur betydelsen 'bordsskiva' och de associationer maten och dryckerna på ett festbord ger. Förr kunde skiva t.o.m. avse bara dryckerna, 'omgång dryckesvaror', men normalt avsågs 'en rejäl fest'. I dag kan det nog syfta även på lite lugnare tillställningar. Betydelsen är belagd från början av 1900-talet. Skiva kan användas ensamt, en hejdundrande skiva, men förekommer mest i sammansättningar, kräftskiva, studentskiva etc.



august (bonusord)

Massor av slanguttryck är bildade på personnamn. För ett antal decennier sedan användes t.ex. august för 'cigarett'. "Här är bakgrunden den att augusti var kräftmånaden, kräfta är ju cancer och cigarretten framkallar denna sjukdom", skriver Per Arne Wiktorsson i uppsatsen Personnamn som slang (ur skriftserien Språkminnet 1, utgiven av Högskolan i Örebro). August användes förr annars ofta med betydelsen 'dumbom': du är en riktig august. Namnet har varit omodernt hela 1900-talet, men finns faktiskt på 80:e plats på listan över de vanligaste tilltalsnamnen på pojkar födda år 2000.


logistik

Logistik har funnits i svenskan sedan 1800-talet dels i betydelsen matematisk metod, dels i betydelsen beräkning av tid och rum vid förflyttningar av militär trupp. Efter engelsk förebild används det sedan flera decennier också om transport- och distributionsteknik inom företag. Men sedan ett par år betecknar logistiken allt oftare vardagens planering och organisering: "få ihop logistiken med hämtning och lämning på dagis"; "logistiken kring familjen och hemmet är Ann-Sofies jobb".

Flera förklaringar till den nya, allmänspråkliga betydelsen är möjliga. Dels uttrycker vi oss mer vetenskapligt i vardagen. I stället för hösnuva och värmebölja talar vi om pollenallergi och högtryck. Dels planerar vi mer i Sverige i dag. Filofaxer och datorkalendrar fylls med dagistider, arbetsmöten och kvällskurser. Vi behöver tala om problemen kring detta. Logistik är då ett användbart ord på lagom abstraktionsnivå, än så länge med lätt vardaglig och skämtsam stilprägel.



ryggsäck

Ryggsäck har två bildliga betydelser. Den ena är 'börda' och har funnits länge: Samhällsekonomin tyngs av den ryggsäck som budgetunderskott och statsskuld utgör. Någon gång kan innebörden också vara ett allmänt 'bära med sig': En saklig trubadur med väsentligheter i sin ryggsäck [om Mikael Wiehe].

Den andra och nyare innebörden är 'personlig följeslagare', 'förföljare'. Den har aktualiserats inte minst genom justitieminister Thomas Bodströms s.k. ryggsäcksmodell för kriminella ungdomar: – Jag jobbar på att hitta en form av ryggsäck för dem. Jag kallar det ryggsäcksmodellen. En person som hänger efter dem, som punktmarkerar dem. Som vet var de är, som är skarp, som visar killen samhällets normer på alla sätt. "Ryggsäcken" kan enligt Bodström vara skolpersonal, närpolis eller liknande.

Uttrycket kan Bodström, f.d. fotbollsspelare i AIK, möjligen ha hämtat från sportspråket, där ryggsäck kan betyda 'punktmarkerare': Om Beckham spelar gäller det att undvika frisparkar nära straffområdet, man måste ligga som en ryggsäck på honom – då blir han irriterad.



brittsommar
och indiansommar (bonusord)

Brittsommar betecknar en period av soliga och varma dagar i början av hösten. Det syftar ursprungligen på dagarna kring brittmäss, heliga Birgittas dag 7 oktober, då det enligt folktron ofta varit fint och varmt väder. Indiansommar är ett lån från engelskans Indian summer, som i USA och Kanada betecknar en period av milt och soligt väder på senhösten eller under tidig vinter. Uttrycket kan i engelskan också beteckna en lugn, trevlig eller framgångsrik tid i slutet av en period, t.ex. i slutet av en människas liv.


Allhelgona – helg med många namn
(bonusord)

Den 1 november är det allhelgonadagen. Den lördag som inträffar mellan 31 oktober och 6 november kallas alla helgons dag och helgen, d.v.s. fredag kväll plus lördagen och söndagen, kallas allhelgonahelgen; ofta säger man i talspråk bara allhelgona. Fredagen före denna lördag kallas allhelgonaafton.

Givetvis är alla helgons dag egentligen samma dag som allhelgonadagen. Men 1953 bestämdes att den dag som skulle vara allmän helgdag, och alltså medföra ledighet, skulle vara en lördag. Man ville emellertid inte inkräkta på kyrkans rätt att fira denna högtid på den traditionella dagen, den 1 november. Därför finns dessa två dagar i almanackan. Nästa år kommer alla helgons dag sammanfalla med allhelgonadagen, eftersom den 1 november då är en lördag.

Under den katolska tiden fanns det ytterligare en helgdag under den här perioden, alla själars dag, som firades 2 november som en minnesdag över de döda. Numera är just alla helgons dag ägnat åt detta minne, och eftersom det är vanligt att man besöker sina anhörigas gravar kallas dagen ofta gravsmyckningsdag.

På senare år har många tagit upp amerikanska seder vid allhelgonatiden. Det är framför allt inriktat på barn och liknar vår sed med påskkäringar. Barnen klär ut sig till spöken och annat och går runt och tigger godis. Denna helg firas ursprungligen på allhelgonaafton, såsom det amerikanska namnet halloween anger. Det står för all hallows eve, alltså ordgrant ’alla helgons afton’.

Men nu verkar handlare, som ju är intresserade av att sälja de attribut som hör till – pumpor, godis, utklädningskläder – inriktade på att skilja på dessa två helger och lanserar veckohelgen före allhelgonahelgen som tidpunkt för denna helg. Det innebär att det blir ett tredje tillfälle att fira samma helg. Om nu det bruket stabiliserar sig, föreslår vi att man kallar just detta firande spökhelg. Det amerikanska namnet, halloween, är väl krångligt och kan alltför lätt blandas ihop med allhelgonaafton.



Bara förnamnet


Det är bara förnamnet
säger många när de tycker att ett visst uttryck är alltför svagt och otillräckligt som omdöme om något.

Om en konsert med Jerry Lee Lewis skriver Borås Tidning: Här vräker han fram klassiker på klassiker i ett rasande tempo. Tufft är bara förnamnet.

Man kan leka lite med bildspråket som i följande passus om bandyspelaren Patrick Södergren, som gjorde många mål i en match: Effektiv var bara förnamnet. Södergren var efternamnet.

Följande kritik mot CSN, som sägs håva in stora pengar på påminnelseavgifterna, är onekligen en bildkrock, men den kan ju vara medveten: Det ligger alltså i myndighetens intresse att folk hamnar efter med betalningarna. Det är det jag misstänkt hela tiden. Det är stor skandal. Kafka är bara förnamnet.

Motsvarande uttryck finns också i norskan och tyskan. Om moderna hund- och kattutställningar sägs exempelvis på en schweizisk webbplats: Haarspray ist nur der Vorname!

Däremot har vi inte hittat något sådant uttryck i engelskan. Där finns dock en liknande överförd användning av middle name för att ange att någon har en viss karaktärsegenskap i hög grad, t.ex. Loyalty is my middle namn.



Att blixa någon

I amerikanska medier har man på sistone talat om att president Bush har blivit blixad, (be Blixed), när han har gått med på att först låta FN undersöka Iraks vapeninnehav i stället för att gå till direkt angrepp mot Irak på grund av misstänkt innehav. Tanken bakom ordet är att FN:s vapeninspektör, svensken Hans Blix, har påverkat presidenten till detta ställningstagande. Även om de som hittat på ordet nog tycker att presidenten låtit lura sig, så måste det ändå sägas vara ett positivt erkännande åt Hans Blix diplomatiska förmåga.

För Sverige är denna internationella ordbildning en kompensation för att Bofors blev ett fult ord i olika indiska språk efter Bofors vapenaffärer i Indien för några decennier sedan. Detta ord kom att betyda ’mutor, maktmissbruk’ m.m. Att ge upphov till ett ord på grund av sin förmåga att övertala någon att först pröva fredliga medel innan man går till angrepp verkar knappast lika klandervärt.



Bonusord: bil

Bilen 100 år!
I den danska tidningen Politiken föreslogs 1902 kortformen bil i stället för det längre automobil, som danskan liksom många andra språk tagit över från franska automobile. Det är i sin tur en förkortning av voiture automobile ’självrörlig vagn’. Det korta och behändiga bil slog igenom snabbt även i svenskan, till en början i ”sportkretsar” enligt Svenska Akademiens ordbok. Man kunde lätt bilda avledningar till det: bila, bilist.

Men i många andra språk behöll man i stället början av ordet automobil: auto. Resten av ordet, mobil, har senare blivit benämning för rörliga konstverk och en viss typ av bärbar telefon.

Mönstret till förkortningen bil fanns redan: omnibusbuss. Benämningen omnibus skapades i franskan, och det är i sin tur en förkortning av voiture omnibus ’vagn för alla’. Ordet omnibus är dativ plural av latinets omnes ’alla’.

 

Språkrådet, Box 20057, 104 60 Stockholm
Besöksadress: Bjurholmsgatan 12
tfn 08-442 42 00, fax 08-442 42 15
sprakradet(à)sprakradet.se, www.sprakradet.se
Språkrådgivning må–fre 9–12 tfn 08-442 42 10
sprakfragor(à)sprakradet.se

Sidan uppdaterad 3 februari 2003