Månadens ord 2004

Månadens ord 2002
Månadens ord 2003
Månadens ord 2005
Månadens ord 2006

januari Vi är nere med att vara
februari Curlingföräldrar och curlingpolitik
mars Vuxenvälling (caffelatte)
april Sociala ord
maj Relätolkning
juni Lov, ferie och semester
juli Rappakalja, gallimatias, nonsens, dravel, bullshit och skitprat
augusti Ja
september Gender, genus, sex och kön
oktober Shobresvenska och multietniskt ungdomsspråk
november Klicka – vad händer när allt klickar?
december Logg och blogg


Vi är nere med att vara på

Ibland kan vanliga och till synes obetydliga ord laddas med ny betydelse och användas på nytt sätt. Två sådana ord i dagens svenska är och nere.

Prepositionen förekommer i dag som betonat huvudord efter verb som vara, kännas, verka: hon är på; att hålla på med språk är verkligen på; Språknämnden känns bara så på. fungerar här som ett adjektiv med betydelser som ’aktuell’, ’uppmärksammad’, ’aktiv’, ’framfusig’. Den här konstruktionen fick sitt genombrott med tv-serien Nilecity 105,6.

Nere i konstruktionen nere med betyder ’tänd på’, ’upptagen av’. Uttrycket är vanligt inte minst inom nöjesvärlden: "Hon är nere med hårdrock", "Någon som är nere med den idén?", "Vi har varit nere med Postens förfrankerade vykortsutbud sedan dag ett", "Han är så nere med att vara en äkta folksångare". Det närliggande nere i, 'förälskad i', tycks däremot ingen längre använda.




Curlingföräldrar och curlingpolitik

En curlingförälder är en mamma eller pappa som vill sitt barn så väl att han eller hon göra allt för att undanröja – sopa bort – alla hinder och svårigheter, precis som en curlingsspelare som ivrigt sopar isen för att curlingstenen ska glida fram lättare. Uttrycket skapades av den danske psykologen Bent Hougaard i debattboken Curling-forældre og service-børn (2000). I januari 2004 slog det snabbt igenom i svenska medier, främst genom en artikelserie i Svenska Dagbladet.

Liknelsen med sopandet i curling användes dock redan 1996 av kd-ledaren Alf Svensson när han kritiserade centern för att ”ägna sig åt curlingpolitik och sopa banan för att de perssonska stenarna lättare ska glida fram” (Dagen 7/8 1996).

Och i Dagens Nyheter 25/1 liknades återigen en viss sorts politik, och politiker, med curlingsopandet: ”I ett folkhem är steget från curlingföräldrar till curlingpolitiker inte långt. Svensk politik kretsar till nittio procent kring frågor om trygghet och rättigheter, med den självklara utgångspunkten att det är politikerna som sopar banan. [...] De som verkligen behöver ett skyddsnät har svårt att få hjälp därför att curlingpolitiken ställt ut för yviga löften till alla andra.”

Kanske kommer vi snart att få höra talas om både curlinglärare, curlingchefer och curlingsamhällen?




Vuxenvälling (caffelatte)

Vuxenvälling är den skämtsamma benämningen på den nya svenska folkdrycken, caffelatte, i synnerhet när den smakar mer kokt mjölk än kaffe. (Vuxenvälling är också en benämning för välling som inte primärt är avsedd för barn.)

Caffelatte är italienska. Det betyder ’kaffe (med) mjölk’. I italienskan skrivs uttrycket caffelatte, caffe latte eller caffellatte, ofta med grav accent över ledet caffè. I svenskan förekommer också flera skrivsätt, inklusive försvenskningar som kaffelatte, kaffe latte och, som kortform, bara latte. De sistnämnda är tänkbara i ledigt skriftspråk, men det bästa skrivsättet är caffelatte: en caffelatte, flera caffelatte. Man är då trogen den italienska formen, samtidigt som man förenklar genom att ta bort accenten. Hopskrivningen gör det enkelt att bilda sammansättningar, som caffelatteälskare och caffelatteglas.





Sociala ord

Social är ett gammalt modeord som i dag tycks mer produktivt som förled än någonsin. Den senaste och mycket omdiskuterade bildningen är social turism, ett uttryck statsminister Göran Persson lanserat som beteckning för att nya EU-medborgare skulle ta sig till Sverige för att komma i åtnjutande av den svenska välfärden. Här betecknar social närmast 'välfärd (som tillhandahålls av offentliga serviceorgan)'. Det gäller även för uttryck som social krockkudde (om boende för hemlösa), social dumpning (om när man försöker kringgå eller slopa välfärdsrättigheter, t.ex. fackliga avtal) och social omsorg (vilket studeras i ämnet social omsorgsvetenskap). Ibland blir välfärdsaspekten negativ och slår över i innebörden 'sociala problem', t.ex. i ord som socialbostad (bostäder i sämre lägen för folk med särskilda behov). I uttryck som social kompetens och social fobi lutar innebörden mer åt 'sociala relationer, samspelet mellan människor', och i social stress och social ohälsa handlar det nog både om relationer och välfärd. I många av dessa uttryck är social något positivt: det är bra att vara social ('umgås' och vara 'utåtriktad') och t.ex. socialspåna ('träffas och spåna fram idéer tillsammans'), och det är viktigt att vårda det sociala kapitalet. När relationerna är större och mer abstrakta blir innebörden snarast 'samhället (och dess organisation)': socialvetenskap är en gammal disciplin (numer oftast benämnd samhällsvetenskap) som i sin mer byråkratiska tappning ibland kallas social ingenjörskonst, byggd på social teknologi: tanken att samhällen – allt från övergripande förhållanden till familjers och individers situation – kan förbättras genom noggrann planering och rationella åtgärder. Många yrkesmänniskor, som socialgerontologen, betraktar sitt ämne ur just ett samhälleligt perspektiv. Som representant för det mänskliga kan social dessutom betyda 'icke-kommersiell', t.ex. i social ekonomi (icke vinstdivande verksamhet i föreningar etc.), social sponsring (sponsring av icke-kommersiella projekt) och social lön (d.v.s. andra förmåner än pengar).Social kan med andra ord ha många betydelser, vilket ibland gör uttryck med ordet svårtolkade. Av det skälet skulle det inte skada om vi var lite mer måttfulla i användandet av det. Ofta tillför det heller inte så mycket: social stress och social välfärd är sällan något annat än stress och välfärd.




Relätolkning

Relätolkning innebär att ett språk tolkas via ett annat tolkat språk. Från och med första maj blir relätolkning vanligare i Europa, för då har EU tjugo officiella språk. De används alla i EU-parlamentet och vid större EU-möten. Om de skulle direkttolkas i alla riktningar blir det 380 tolkriktningar, jämfört 110 före 1 maj och 16 när EU:s föregångare EEC grundades. Antal tolkriktningar räknas ut enligt formeln x upphöjt till 2 – x, där x står för antal språk.

För att minska tolkriktningarna kommer man att relätolka flertalet nya EU-språk. Det är också enda möjligheten att få tag på kompetenta tolkar. Att finna tillräckligt många som kan tolka t.ex. mellan grekiska och estniska är svårt, men går man via engelska eller tyska blir det lättare. Kvaliteten på relätolkning är omdiskuterad. Många intygar dock att de får ut sitt budskap bättre om de relätolkas än om de tvingas använda ett annat språk än sitt modersmål.




Lov, ferie och semester

Alla dessa ord, som vi väl främst förknippar med sommaren, innebär ledighet. De två första från skolan och studier. Det sista från arbete. Lov kommer helt enkelt av lov i betydelsen 'tillåtelse', alltså tillåtelse att vara ledig och borta från undervisning. Det har varit i bruk i denna betydelse sedan 1600-talet. Ferie har vi lånat från latinets feriæ. Det betyder egentligen 'högtidsdagar'. Det finns också noterat i betydelsen 'ledighet från undervisning' på 1600-talet. Även semester har vi lånat från latinet. Grundbetydelsen är 'sexmånadersperiod'.

Semester är ett lömskt ord i umgänget med skandinaver liksom med engelsmän och tyskar. Det är nämligen bara på svenska som det betyder ledighet. I de andra språken betyder det något rakt motsatt (då man minsann inte är ledig), nämligen ett halvt läsår, alltså vad vi kallar en termin. Vi har dock använt semester ända sedan 1700-talet i betydelsen 'ledighet från arbete', från början mer precist om officerares rätt att vara lediga under en viss period. År 1938 kom lagen om rätten till betald semester, som då var två veckor. Nu föreskrivs fem veckors årlig semester.

På danska och norska heter det ferie både om ledighet från undervisning och från arbete. Ordet lov finns där i betydelsen 'tillåtelse', men det används inte om ledighet från undervisning. Och som sagt, semester i de nordiska grannspråken betyder 'termin'.




Rappakalja, gallimatias, nonsens, dravel, bullshit och skitprat

För utsagor med tveksam sanningshalt eller bristande innehåll finns en rad synonymer i svenskan. Några är helt svenska, s.k. arvord, andra är lånade från andra språk.

Rappakalja
kallar vi prat som verkar obegripligt eller meningslöst. Ordet kommer av finska rapakalja, men där används ordet om dåligt öl eller blaskiga drycker. Det är bildat till rapa, 'smuts', och kalja, 'svagdricka'.

Ett annat uttryck är gallimatias, av franska galimatias. Det är oklart hur det ordet är bildat. Även nonsens kommer från franskan, via engelskans nonsense. Det är bildat till non, 'inte', och sens, 'mening; förnuft'. Struntprat är bildat till strunt, 'smuts, träck', som kommer från lågtyskan.

Genuint svenska är däremot dravel, bildat till drav 'återstod av mäsk vid öltillverkning', vrövel, som  troligen är ljudhärmande, och svammel, bildat till svamla, som kan betyda 'skvalpa'.

På amerikansk engelska säger man numera ofta bullshit, eller bara bull. Den ganska ordagranna motsvarigheten på svenska, skitprat, betyder 'osant och elakt prat; förtal'.



Ja

Ja är vanligare i svenskan än motsvarande ord i många andra språk. Det beror på att ja inte bara används till att ge ett instämmande svar på en fråga. Ja är också samtalets kanske vanligaste återkopplingssignal; vi mumlar "ja" när någon talar med oss, och det betyder ungefär "fortsätt att prata, jag hänger med". Ja är också en vanlig replikinledare, t.o.m. när man kommer med en invändning: "Borde inte du vara klar nu? Ja, men jag har haft så mycket annat att tänka på." Eftersom ja ofta har en försvagad betydelse behöver vi kraftfullare uttryck när vi ska svara ja med eftertryck. Dessa eftertryckliga ja-ord har mer karaktär av modeord: just det, precis, absolut, exakt, yes!



Gender, genus, sex och kön

Det finns ett radioprogram som heter Gender. Det handlar om jämställdheten mellan män och kvinnor. Föregångaren hette Lika villkor.

Sedan några årtionden tillbaka vill svenska forskare på jämställdhetsområdet använda genus när man talar om kulturellt eller socialt betingade skillnader mellan könen. Beslutsfattare talar därför numera om att anlägga genusperspektiv, där man tidigare talade om att beakta jämställdhetsaspekten i något sammanhang. Bakom ordbytet i forskarvärlden ligger en motsvarande ändring i engelskan. Där har man ersatt sex i det här sammanhanget med gender, och gender brukar översättas med genus på svenska.

Genus kommer från latinet och det betyder 'börd; släkte; art; kön'. Engelska gender går tillbaka på fornfranska gendre, vilket i sin tur är identiskt med latinets genus. Det svenska kön är också besläktat med latinets genus. Sex slutligen kommer från latinet och betyder 'kön'

I svenskan är genus sedan länge mest bekant som grammatisk term. Vi skiljer på substantiv med utrumgenus, d.v.s. ord som får en som obestämd artikel, och neutrumgenus, d.v.s. ord som får ett som obestämd artikel. Man kan också säga n-ord och t-ord.

Även om engelska språket inte har grammatiskt genus på samma sätt som svenskan, så är gender även där ursprungligen mest känt som grammatisk term. Visst kan man om man så vill i svenskan hänga på bytet i engelskan från sex till gender och använda genus när man menar kulturellt och socialt kön, men gender finns det i alla fall ingen anledning att ta in i svenskan. Och man kan inte komma ifrån att genus på svenska låter lite abstraktare än kön.  I allmänspråket är det enklare att hålla fast vid kön och könsroller eller jämställdhet.



Shobresvenska och multietniskt ungdomsspråk

Många svenska ungdomar som inte har svenska som modersmål och vuxit upp i invandrartäta områden kan tala en särskild form av svenska, som präglas av många lånord från olika invandrarspråk och också av en speciell satsmelodi. Den brukar kallas Rinkebysvenska, Gårdstenssvenska, Rosengårdssvenska eller något annat som förknippas med speciella orter. Numera är den så populär att även ungdomar med enspråkigt svensk bakgrund ibland prövar den.

Rinkebysvenska, Gårdstenssvenska o.s.v. är bra beteckningar så länge man talar om språket just i Rinkeby eller Gårdsten o.s.v. Men finns det något samlingsnamn?

Ofta används invandrarsvenska. Men det är inte lyckat. Ungdomarna är oftast inte invandrare utan barn eller barnbarn till invandrare. Dessutom kan invandrarsvenska också syfta på den svenska som talas av vuxna invandrare som håller på att lära sig svenska. Och den invändningen gäller också benämningen bruten svenska.

Ibland ser man ordet nysvenska, men inte heller det är någon bra term. I språkvetenskapliga sammanhang syftar nysvenska på den nya svenska som växte fram från och med 1500-talet, reformationen och den nya statsmakten. Med den nysvenska perioden avses tiden från översättningen av Nya testamentet 1526 till våra dagar. Nysvenska kan också ge helt ovidkommande associationer till George Orwells begrepp nyspråk eller till och med till den nazistiska Nysvenska rörelsen.

Som fackterm kan man använda multietniskt ungdomsspråk. Den finns i en alldeles nyutkommen bok, som ser ut att bli ett standardverk om andraspråkssvenska, ”Svenska som andraspråk”, red. Kenneth Hyltenstam och Inger Lindberg (Studentlitteratur).

Som vardaglig benämning är shobresvenska ett bra ord. Det kan man höra i Stockholm i dag bland ungdomar, både med enspråkigt svensk och med mångspråkig bakgrund. Förledet syftar på hälsningsordet Sho bre! som betyder Hej.




Klicka – vad händer när allt klickar?

Klicka har fått en ny betydelse. Enligt ordböckerna har det fyra betydelser: sätta en klick (exempelvis färg eller smör i stekpannan); ge ifrån sig klickljud; trycka på musknapp; inte fungera.

Men märkligt nog kan klicka numera också betyda 'fungera'.  ”Det klickade bra med Jönsson och Johansson” (om två ishockeyspelare som samspelade bra);  ”Texten gav David Sandström ett extra liv, som i ett tevespel. Det bara klickade till, säger han.”

Betydelsen 'inte fungera',  t.ex. i ”Här har omdömet klickat”, utgår från att det kan höras ett klickande ljud när man misslyckas med att avfyra ett vapen.

Betydelsen 'fungera' måste vi tacka kungen för. Hans replik ”Det bara sa klick!” när han skulle förklara varför han och hans blivande brud fastnat för varandra har etsat sig fast. Även detta går tillbaka på ett klickande ljud, men här är det fråga om att någon mekanism fungerar, går i lås.

Det kan verka konstigt att ordet klicka nästan alltid fungerar fast det har motsatta betydelser. Det visar hur skickligt vi utnyttjar sammanhanget när vi ska förstå ett ord.



Logg och blogg

För några decennier sedan var logg enbart en sjöterm. Det var den anordning som man mätte ett fartygs fart med. Från början var det ett trästycke (log på engelska), som fastsatt i en lina släpade i vattnet efter fartyget. Kaptenen ombord noterade fart, distans och annat viktigt dag för dag i en bok, en loggbok. Sedan blev det populärt att föra loggbok i pedagogiska sammanhang, och framför allt blev logg använt i datorsammanhang om data som automatiskt samlas in över viktiga händelser i någon dataprocess.

Verbet logga som tidigare bara användes om att mäta ett fartygs fart med hjälp av en logg, kom senare att användas som dataterm. Det innebär att upprätta samband med dataanläggning. Man loggar in i en databas eller på en webbplats med hjälp av användarnamn och lösenord och loggar ut när man är klar.

En blogg (av eng. weblog) är inget annat än en öppen dagbok som någon för på webben. Då är vi nästan tillbaka till kaptenens loggbok, fast han hade inte tid att skriva så mycket som bloggarna verkar ha.

 


Språkrådet, Box 20057, 104 60 Stockholm
Besöksadress: Bjurholmsgatan 12
tfn 08-442 42 00, fax 08-442 42 15
sprakradet(à)sprakradet.se, www.sprakradet.se
Språkrådgivning må–fre 9–12 tfn 08-442 42 10
sprakfragor(à)sprakradet.se

Sidan uppdaterad 1 februari 2005