Månadens ord 2005

Månadens ord 2002
Månadens ord 2003
Månadens ord 2004
Månadens ord 2006

januari Sätta p för och andra bokstavsuttryck
februari Väl personligt
mars Klart med klarspråk
april Talande böcker
maj vepa
juni emlig
juli Mudd och Giebnegáisi – samiska ord och namn
augusti sudoku
september skuggdoktorand
oktober Lunch – frukost eller middag?
november–december transponder


Sätta p för och andra bokstavsuttryck

I dag betyder sätta p för något att stoppa något, och p tolkas kanske som punkt. Men sannolikt var p ursprungligen en förkortning för pest. Man kritade tecknet som varningstecken på hus där smittade bodde.

I vara på g står g för gång. Så mycket är på gång att man inte ens hinner uttala ordet gång. Men snärtigt låter det.

I har man sagt A får man också säga B står A för något som en person har gjort och B för det som denna person som en följd eller konsekvens också borde göra, alltså 'har man börjat får man fortsätta'.

I detta är A och O står A för det första och O för det sista, d.v.s. det allra viktigaste. Detta från början bibliska uttryck refererar till den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet, alfa och omega. När man går från alfa till omega går man från början till slutet och får därmed med allting.

Även inte ett jota är från början ett bibliskt uttryck som refererar till en grekisk bokstav, nämligen den som motsvarar såväl vårt i som vårt j. Bokstaven jota är den till utseendet obetydligaste – i stort sett ett rakt streck. Jota har kommit att beteckna något mycket litet eller obetydligt.

Med pricken över i avses att något blir fullbordat och fulländat. Det tyckte skrivare en gång när de kom på att sätta en punkt över bokstaven i, som alltså saknade det från början. Och bokstaven blev ju tydligare då också.



Väl personligt

Tidigare talade man om personlig i sammanhang som personliga tillhörigheter, den personliga friheten, där personlig står i motsats till 'allmän, samhällelig' e.d. Det kunde också betyda 'intim, privat' som i personliga frågor eller 'säregen, karaktäristisk' som i sätta sin personliga prägel på något.

Nu har det efter mönster från amerikansk engelska blivit populärt att använda det i betydelsen 'egen'. Funktionshindrade kan ha en personlig assistent, alltså en särskilt anställd person som skall hjälpa till med vardagssysslor. Folk kan ha personlig tränare, personlig shoppare, personlig dietist eller personlig astrolog, alla personer som hjälper en i ett visst avseende.

I förbifarten kan allt möjligt bli ”personligt”. Man kan ha en personlig hemsida och skaffa sig en personlig brandvägg, ja till och med en personlig fadder och en personlig dagbok. Dagböcker och faddrar är väl rimligen alltid personliga?



Klart med klarspråk

Tala klarspråk kan man göra. Då säger man precis vad man menar utan att göra några diplomatiska omskrivningar. Det uttrycket kan man spåra åtminstone till 1970, men det kan gott vara äldre. Det kan också heta klartext, som finns belagt i den här överförda betydelsen sedan 1958. I egentlig betydelse, 'okodad, dechiffrerad text', är klartext känt sedan 1931.

Men klarspråk har också blivit benämning på klart och begripligt myndighetsspråk. Den användningen introducerades i början på 1990-talet då regeringen lät tillsätta en grupp med uppdraget att främja språkvårdsaktiviteter hos myndigheterna. Margareta Westman, dåvarande chefen för Svenska språknämndens sekretariat, föreslog att gruppen skulle heta Klarspråksgruppen. Och därmed myntades också klarspråk som benämning på klart och begripligt myndighetsspråk. Ordet börjar nu i den betydelsen leta sig in i våra grannspråk. På engelska kallas detta oftast plain language, men slagord som clarity förekommer också.

Läs mer om Klarspråksgruppens arbete.


Talande böcker

Böcker kan avnjutas inte bara genom tyst innantilläsning. De kan också avlyssnas genom högläsning, då någon läser högt för andra. Det kan vara direkt, som när föräldrar läser för sina barn, eller förmedlat via radio och tv eller via någon sorts inspelning. En vanlig typ av inspelning är talboken (av eng. talking book), som introducerades 1955 när bandspelaren började bli vanlig. Talboken fyller alltså 50 i år. 

Talboken var från början speciellt avsedd för läshandikappade, och fortfarande lånar Talboks- och punktskriftsbiblioteket ut talböcker gratis till synskadade. Senare kom kassettbandspelarna, och 1974 gavs talböcker också ut på kassett. Det var dock först när de började ges ut kommersiellt för andra än synskadade som man började använda benämningen kassettböcker (1986), senare ljudböcker (1995) och mindre ofta hörböcker (1995). Numera kan talböcker även avlyssnas via cd-spelare eller mp3-spelare. Sådana kallas ofta cd-böcker (1995) respektive mp3-böcker (2005). De sistnämnda kan laddas ned från nätet.

För digitala talböcker finns en speciell svenskutvecklad teknik som kallas daisy (digitalt anpassat informationssystem). Där finns nyttiga funktioner, så att man t.ex. kan söka på ordsträngar i ljudfiler och sätta ut bokmärken. Daisy kan användas i speciella cd-spelare, på pc, i webbtillämpningar etc.



vepa

I heminredningsbutiker kan man nu köpa vepor eller gardinvepor att sätta upp för fönstren i stället för de traditionella gardinerna. Och den som vill synas i sin annonsering kan beställa en reklamvepa att hänga upp på en husvägg.

En gardinvepa är ett ganska smalt stycke tyg som hängs upp rakt och alltså inte veckas, rynkas eller draperas som en vanlig gardin. Man har ofta flera sådana vepor som sätts upp på två eller tre stänger som sitter innanför varandra. På så sätt kan veporna dras till och från, så att de ibland går omlott.

En reklamvepa är också ett plant stycke tyg, ofta enormt stort, med ett reklamtryck.

Det är intressant att se att det gamla ordet vepa kommit till heders igen. Det användes tidigare om en vävnad som hängdes upp som väggprydnad eller ännu tidigare om ett täcke eller underlakan. Det är ett gammalt nordiskt ord, förmodligen besläktat med svepa.


Emlig

Ett dialektord som verkar var på väg in i allmänspråket är emlig. (Stavningsformen ämlig är ung. lika vanlig, och lika accepterad.) Så här kan det låta: "Jag var mager och ämlig då och behövde gödas." Det kan i vissa dialekter också heta ömlig. Den stavningen avslöjar bättre vad ordet kommer av och hur det bildats. Det hänger ihop med öm. Till öm har vi bildat ömka, och till ömkaömklig. Men i äldre tid kunde man bilda ömlig direkt till öm, med samma betydelse som ömklig. I dialekterna lever ordet kvar, och även i andra nordiska språk, bl.a. i norska aumleg.



Mudd och Giebnegáisi – samiska ord och namn

Antalet samisktalande i Sverige minskar förvisso, men språket får samtidigt ett allt starkare skydd. Sedan 2003 har det officiell status som minoritetsspråk i Sverige, och på Lantmäteriverkets kartor eftersträvas samiska namnformer i samiska områden. Det innebär t.ex. att Kebnekaise numer har namnet Giebnegáisi på många officiella kartor. Ytterligare exempel på samiska namnformer är Sápmi (Sameland), Sáltoluokta (Langas), Ákkal (Aggala) och Bulldo (Svartlå).

Samiskan har för övrigt försett svenskan med flera lånord: ráidurajd 'renkaravan', sieidiseite 'offersten', noaidinåjd 'samisk schaman', vážavaja 'renko', muoddá 'renskinnspäls' – mudd 'värmande skydd runt handled eller vrist' m.fl.

Läs mer:
o Språkkurs i lulesamiska
o Samiskt språkråd (bl.a. med samisk ordlista och lista över samiska ortnamn)
o Sveriges officiella minoritetsspråk (inkl. samiska), Norstedts ordbok och Svenska språknämnden 2003



Sudoku

Sommaren 2005 var det Sveriges tur att drabbas av sifferpusslet sudoku. Tidning efter tidning har infört dagens sudoku, somliga såväl i papperstidningen som i nättidningen. Och det finns webbplatser och böcker som bara sysslar med sudoku. Självklart kan du ladda ned det i mobilen!

Det hela började i Japan 1986, och ordet är som man kanske anar också japanskt. Det består av su 'siffra' och doku 'stå ensam'. Namnet anspelar på att siffrorna 1 till 9 skall placeras ut så att varje siffra bara förekommer en gång lodrätt respektive vågrätt och inom en avdelning om 3 x 3 rutor. Det var den sedermera blinde schweiziske 1700-talsmatematikern Leonhard Euler (som också införde symbolen pi) som ursprungligen kom på den siffertanke som sudoku bygger på.

Genusbruket för sudoku vacklar i svenskan. Nackdelen med n-genus är att pluralformen ofta blir besvärlig i främmande ord som slutar på obetonad vokal. Man har då att välja mellan flera sudokur, de där sudokurna (jämför hustru, hustrur; bastu, bastur) och flera sudokuer, de där sudokuerna (jämför haiku, haikuer; känguru, känguruer eller kängurur). Med t-genus blir det problemfriare: ett sudoku, sudokut, flera sudokun, de där sudokuna.
Både n- och t-genus måste accepteras, men vi rekommenderar t-genus i första hand eftersom böjningen då blir enklare.

Observera att vi helt avråder från engelskt plural-s (sudokus), som man ofta stöter på. Dels är det förstås konstigt med engelsk böjning av ett japanskt ord, dels låter sig s-plural inte böjas i bestämd form.




Skuggdoktorand

Sedan 1998 finns i universitetsvärlden personer som kallas skuggdoktorander. Det är studerande som inte blivit antagna till de doktorandplatser som finns. De som blir antagna som doktorander får pensionsgrundande inkomst och rätt till anställning, liksom till sjuk-
och föräldrapenning. Men doktorandplatserna är inte många, och några chansar därför och bedriver forskarstudier och deltar i projekt utan betalning eller med hjälp av stipendier och andra forskningsbidrag – utan doktorandens normala rättigheter. Förutom dålig ekonomi finns risken att de bli utnyttjade av sina institutioner. Det är nämligen inte säkert att de någonsin får sin examen. Skuggdoktorander lever med andra ord i skuggan av de ”riktiga” doktoranderna.

Skuggdoktorand ger associationer till miserabla företeelser som skuggtillvaro, skuggliv och skuggsida (i bildlig innebörd). Tv-tittare minns kanske också från serien Matador att fru Varnæs ogifta syster, som fick fungera som obetald hushållerska i familjen, kallade sig själv en skuggtant (da. skyggetante). I vissa sammansättningar handlar ledet skugga om att dölja eller skymma något, som i skuggaktie (ett värdepapper vars kurs skuggar värdeutvecklingen i ett bolag). I andra uttryck står skugga för något som finns vid sidan av något annat, ibland med neutral innebörd. En skuggutredning är t.ex. en utredning som pågår parallellt med en annan utredning i samma ämne. Ord som skuggregering, skuggminister och skuggekonomi kan dels användas neutralt om något som utgör en parallell eller ett alternativ, dels användas som negativa uttryck för en regering och en minister utan verkl
ig makt respektive om en svart, olaglig ekonomi vid sidan om den lagliga.

 

Lunch – frukost eller middag?

De flesta kallar nog den första måltiden på dagen för frukost. Men det kan tänkas att man kallar även den andra måltiden för frukost eller andra frukost. I skolorna kallades skolmåltiden länge för skolfrukost.

Den sista måltiden på dagen kallar nog de flesta för middag. Men här och där lever bruket kvar att kalla måltiden mitt på dagen för middag, och då kallas den sista måltiden för kvällsmat eller kvällsvard.

Av dagens huvudmål är det bara lunch som entydigt används om en enda måltid, alltså den som äts mitt på dagen.

Ordet frukost har vi lånat in från lågtyska vrokost 'tidig kost' (d.v.s. 'mat'). Lunch har vi lånat ganska nyligen (omkring mitten av 1800-talet) från engelskan. Det är inte helt klart vilket upphov ordet har i engelskan. Middag heter det för att denna måltid, som var huvudmålet, från början åts mitt på dagen. Sederna förändrades och huvudmålet flyttades till kvällstid, men namnet hängde med – i somligas språkbruk.




Transponder

I Stockholm pågår under första halvåret 2006 det s.k. Stockholmsförsöket. Det innebär att bilister får betala för att passera in till eller ut ur innerstaden vid vissa tidpunkter. Man kan skaffa sig en liten elektronisk dosa att ha i bilen. Den registrerar passagen och skickar en signal att avgiften skall dras från ett konto. En sådan dosa kallas transponder. Ordet är förvisso inte nytt. Men det är först nu som det blivit allmänt känt, i samband med att Vägverket skickat ut ett brev till alla hushåll i landet där nämnda dosa presenteras.

Transpondrar har länge använts inom flyg- och radioteknik. De finns även inom lantbruk, där kor förses med en transponder runt halsen för att foderautomaten skall portionera ut rätt mängd mat. Ordet är ett s.k. teleskopord, bildat genom att dra ihop transmitter ('sändare') och responder ('svarsgivare'). Andra sådana ord är modem (av modulator och demodulator) och motell (av motorhotell).



Språkrådet, Box 20057, 104 60 Stockholm
Besöksadress: Bjurholmsgatan 12
tfn 08-442 42 00, fax 08-442 42 15
sprakradet(à)sprakradet.se, www.sprakradet.se
Språkrådgivning må–fre 9–12 tfn 08-442 42 10
sprakfragor(à)sprakradet.se

Sidan uppdaterad 2 januari 2006