SPRÅKVÅRD 1/03
LEDARE

Grammatik och språkpolitik

I detta nummer av Språkvård brakar debatten lös om den parlamentariska utredningen Mål i mun (SOU 2002:27). Diskussionen är nödvändig om en genomtänkt svensk språkpolitik ska växa fram.

Men vi glömmer inte de klassiska språkriktighetsfrågorna för språkpolitiken. Benjamin Lyngfelt skriver om det som brukar kallas brott mot subjektsregeln, meningar av typen Genom att trycka på knappen startas motorn. Sofia Tingsell tar upp frågan om sin eller hans i meningar som De vill driva Bengt från sitt hus.

I båda dessa artiklar måste läsaren arbeta sig igenom grammatisk terminologi med beteckningar som "adverbiella infinitivfraser" eller "reflexiva possessiva pronomen". Men terminologin är inte avgörande. Se i stället hur författarna arbetar med en bredare grammatiksyn! Analysen knyts till sammanhang, tolkningsmöjligheter och rådande språkbruk.

Arbetssättet är nödvändigt om man tar språkriktighetsfrågor på allvar. Ett välkänt exempel: konstruktionen miljöpartiet har varit mycket försiktiga kan vi analysera som ett fall av grammatisk inkongruens mellan subjektet miljöpartiet och predikativen försiktiga. Det ena ordet står i singular, det andra i plural. Termen inkongruens klingar negativt, men denna klassificering är inget argument för att vare sig godta eller avvisa konstruktionen. Andra saker avgör: är den lätt att använda, är den begriplig, förekommer den i svenskan i dag, ingår den i ett större mönster? Eftersom svaret är ja på alla frågorna, är det vettigt att acceptera konstruktionen, lika väl som miljöpartiet har varit mycket försiktigt.

Den grammatiska klassificeringen är alltså bara första steget i Lyngfelts och Tingsells artiklar. I nästa steg använder de grammatiken till att urskilja betydelsenyanser och perspektivbyten. Grammatik kombineras med det som brukar kallas pragmatik, studiet av omvärldskunskapens och situationsanpassningens inverkan på hur vi talar och skriver.

Det säger också något om Svenska språknämndens – och andra språkvårdares – uppgift i språkriktighetsdiskussioner. Som experter, och förhoppningsvis goda grammatiker, kan vi precisera problemen och systematiskt gå igenom användbarhet, begriplighet och rådande språkbruk. Men vi kan aldrig få nog med kunskap om hur olika konstruktioner uppfattas, används och tolkas. I den diskussionen kan alla bidra som reflekterar över svenskan, oavsett grammatikkunskaper. Ju fler, desto bättre. Det är också ett slags språkpolitik.

Olle Josephson

Svenska språknämnden, Box 20057, 104 60 Stockholm
Besöksadress: Bjurholmsgatan 12
tfn 08-442 42 00, fax 08-442 42 15
Språkrådgivning må–fre 9–12, tfn 08-442 42 10
info@spraknamnden.se, www.spraknamnden.se

Sidan uppdaterad 24 mars 2003 av webbredaktören