SPRÅKVÅRD 1/05
LEDARE

Parallellspråkighet

I detta nummer av Språkvård publicerar vi årets lista på nya ord. Om några år bör parallellspråkighet stå där. Än så länge är det bara en fackterm i vardande bland fåtaliga språkvårdare och språkpolitiker i Norden; kanske vanligast i Danmark. Men förhoppningsvis blir det snart en självklarhet.

Ordet står för ett enkelt och eftersträvansvärt faktum: två eller flera språk ska kunna används parallellt inom ett område. Naturvetenskapliga forskningsrapporter ska skrivas både på svenska och engelska; i den svenska skolan ska man kunna lära sig geografi både på finska och svenska. Inte så att språken brukas i samma omfattning. Engelskan är ofrånkomligen dominerande skriftspråk inom teknik och naturvetenskap, också i Sverige, medan svenskan än mer ofrånkomligt dominerar skolan. Men svenskan ska inte vara obrukbar som vetenskapsspråk, finskan inte omöjlig som skolspråk.

En människa är inte parallellspråkig, utan två- eller flerspråkig. Det finns framstående forskare i Sverige som inte förstår ett ord svenska, och flertalet svenska skolbarn kan mycket lite finska. Men högskolan eller skolan blir för den skull inte bli enspråkig. Och parallellspråkighet innebär naturligtvis bättre förutsättningar för att individen blir flerspråkig.

Motsatsen till parallellspråkighet är domänförluster och diglossi. Ett språk förlorar en domän när det inte längre används som forskningsspråk, skolspråk, rättegångsspråk eller vad det kan vara. Samhället karaktäriseras då av diglossi, d.v.s. språklig tudelning: all skolundervisning bedrivs på ett enda språk (svenska), all forskning på ett annat (engelska); kanske ytterligare någon domän har ett tredje språk. Sådan tudelning skapar oundvikligen kunskaps- och klassklyftor.

Står parallellspråkighet i motsats till språkblandning? Nej. Parallell antyder visserligen att språken lever bredvid varandra, inte ihop. Parallellspråkighet gäller förhållandet mellan standardspråk när språkvalet i viss mån kan styras. Företaget väljer finska, svenska, engelska och spanska i arbetsinstruktionerna. Universitetslektorn sätter in både engelsk- och svenskspråkig litteratur på kurslistan. I det språk som inte låter sig styras kan språkblandningen samtidigt vara stor: vardagstalet, kanske också vardagsskrivandet, bland verkstadsarbetare ekonomer eller studenter.

Man behöver inte alltid välja ett språk framför andra. Man kan välja parallellspråkigheten.

Olle Josephson, sekretariatschef, Svenska språknämnden

 

 

Svenska språknämnden, Box 20057, 104 60 Stockholm
Besöksadress: Bjurholmsgatan 12
tfn 08-442 42 00, fax 08-442 42 15
Språkrådgivning må–fre 9–12, tfn 08-442 42 10
info@spraknamnden.se, www.spraknamnden.se

Sidan skapad 20 april 2005 av webbredaktören