Högskolan

Vilken är den längsta text du skrivit? Om frågan ställs till en svensk i trettioårsåldern finns ett mycket sannolikt svar: examensarbetet. Frågar man sedan samma person om den svåraste bok den läst, är det troliga svaret något verk från högskolestudiernas kurslitteratur.

Svaren visar högskolans centrala roll för språkförhållandena i Sverige. Det är på högskolan vi får utveckla vår svenska eller engelska för vårt mest avancerade tänkande, och på högskolan språket tas i bruk för nya ändamål med sällsynt höga krav på klarhet och precision. Uppgifterna är svåra; det illustreras av de två artiklarna om högskolespråk i detta nummer av Språkvård.

Högskolor och universitet måste därför utveckla långsiktiga språkpolitiska riktlinjer inom tre områden, nära förbundna med varandra.

Det första är parallellspråkigheten mellan svenska och engelska. Vetenskaplig skolning innebär att man lär sig använda både engelska och svenska som vetenskapsspråk. Studenter utan vetenskapsengelska hamnar utanför det internationella kunskapsutbytet inom vetenskapssamhället. Studenter utan vetenskapssvenska – men med svenska som modersmål –lär sig mindre och tänker sämre (se Hedda Söderlundhs artikel, s. XX).

Det andra området är det systematiska språkstödet. En stor del av dem som börjar på högskolan har ofrånkomligen otillräckliga språkfärdigheter, särskilt i skrift. Det gäller inte minst dem som har annat modersmål än svenska. Språkverkstäder, stödundervisning, särskilda kurser i akademiskt skrivande m.m. måste därför bli varaktiga inslag i utbildningarna (se Mona Blåsjös och Hans Strands artikel s. XX). De får inte förvisas till tillfälliga projekt.

Det tredje området är mångspråkigheten. Svenska och engelska kan inte vara högskolans enda språk. Det svarar dåligt mot hur världen är beskaffad, och det leder till intellektuell torftighet. Dels bör främmande språk, små som stora, stärkas som akademiska ämnen. Dels bör man reflektera över utrymmet för spanska, arabiska, turkiska, tyska och andra stora språk i olika utbildningar. Därmed avses inte fler språk i kurslitteraturlistorna. Men högskolan är full av studenter med goda kunskaper i många olika språk. Får de någonsin tillfälle att jämföra svensk statsrättsteori med arabisk, svensk matematikdidaktik med östeuropeisk, brittisk-amerikansk språksociologi med fransk o.s.v?

Det talas mycket om kunskapssamhället. Men utan språkkunskaper blir det dåligt också med de andra kunskaperna.

Olle Josephson, sekretariatschef, Svenska språknämnden

Svenska språknämnden, Box 20057, 104 60 Stockholm
Besöksadress: Bjurholmsgatan 12
tfn 08-442 42 00, fax 08-442 42 15
Språkrådgivning må–fre 9–12, tfn 08-442 42 10
info@spraknamnden.se, www.spraknamnden.se

Sidan skapad 4 juli 2005 av webbredaktören