Pressmeddelande

Språkvård 2/06 – sista numret från Språknämnden: valaffischsvenska, minskade språkklyftor, stavningshistoria och debatt om universitetsengelskan

Svenska språknämnden byter namn till Språkrådet den 1 juli och får en tidsenligare organisation. Nummer 2/2006 av Språkvård kommenterar förändringen men handlar mer om aktuella språkfrågor: svenskarnas ordförståelse har blivit bättre, texten är viktigare än bilden på valaffischerna, stavningsreformen fyller hundra år och engelskan på universiteten debatteras.

Olle Josephson: Sista numret från Språknämnden
Språkvårdens omorganisering ger slagkraft. Språkvård kommer dock ut som vanligt. Läs ledaren.

Rickard Domeij och Olle Josephson: Språkklyftan har minskat
Skatteverket har undersökt svenskarna ordförståelse. Vi kan mer än för trettio år sedan.

Orla Vigsø: Vem talar valaffischerna till?
Orden är viktigare än bilderna på valaffischerna, och budskapet går mer ut på att samla röster än att flytta röster. Affischerna i 2002 års val analyseras.

Fyra artiklar 100 år efter stavningsreformen
År 1906 slutade man stafva v-ljudet med f, fv eller hv och t-ljudet med -dt som i rödt. Språkvård 2/2006 firar med fyra artiklar.

Staffan Hellberg: Blev det lättare att stava efter 1906?
Det var i stort sett en bra reform – fast vi kunde kanske fortsatt att stava hvilken och hvem.

Fem stavare: Inte alltid lätt, men bra ändå.
Fem stavare, från tioåriga Sofia till Sture Allén, talar ut om svenskans stavning.

Martin Gellerstam: Tajmad stavning i SAOL.
Vi har inte haft några stora stavningsreformer efter 1906, men Svenska Akademiens ordlista har prövat åtskilliga försvenskningar. Jass, klaun och vaksin gick inte, men dejta och webb fungerar.

Birgitta Lindgren: Tillåt tilllåt!
Varför ska man stryka en konsonant i ägggula, stoppplikt, tugggummi och misssämja? Dags för en stavningsreform på 2010-talet? Läs artikeln (pdf).

Karin Carlsson och Sven Halldin: Naturvetarsvenskan förtvinar.
Två naturvetarprofessorer varnar för att svenskan försvinner som naturvetenskapligt fackspråk. Läs artikeln (pdf).

Björn Melander och Mats Thelander: Så tar man livet av ett språk.
Två professorer i svenska anser att första steget mot svenskans död är att bara använda engelska som vetenskapligt språk. Läs artikeln (pdf).

Dessutom i Språkvård 2/2006: Frågor och svar, insänt, bokanmälningar m.m.