| SPRÅKVÅRD
4/03 LEDARE Kulturellt och socialt Kulturell eller social språkvård? Så brukar europeiska språkvårdare och språkpolitiker ibland formulera motsatta utgångspunkter för sin verksamhet. Motsättningen vädrades också på den europeiska språkvårdskonferensen i Stockholm i oktober (se avdelningen Noterat). En kulturell utgångspunkt innebär strävan efter att bevara och utveckla ett rikt språk med långa historiska traditioner. En social utgångspunkt betyder att målet är att alla ska få möjlighet att kommunicera så effektivt som möjligt med varandra, på så lika villkor som möjligt. Den kulturella språksynen har i dag sina främsta förespråkare bland Medelhavsländerna - kanske paradoxalt, eftersom idéerna ofta går tillbaka till tysk romantik. Den sociala språksynen möter oftare i norra och västra Europa. Någon har till och med sagt att den är typiskt protestantisk! Termerna kulturell och social är inte så lyckade. I svensk tradition kunde man lika väl tala om språkvård för språkets skull eller för språkbrukarnas. Men motsättningen bör begrundas. Den leder inte alltid till motsatta slutsatser, och ofta kombineras synsätten. Från båda utgångspunkterna är det rimligt att motsätta sig t.ex. en radikal stavningsreform eller ämnesundervisning på engelska i svenska gymnasier. Kulturspråkvårdaren pekar på att stavningsreformer bryter sambandet med äldre skriftspråk och att undervisning på engelska gör svenskan obrukbar för samtal om samhälle, vetenskap och livsåskådning. Socialspråkvårdaren framhåller att stavningsreformer skapar osäkerhet inför skriftspråket och att undervisning på engelska leder till sämre ämnes- och språkkunskaper för eleverna. Den kulturella språkvårdens argument är språkinriktade. Uttrycksfull, logisk, korrekt, traditionsenlig, rikt, konsekvent är honnörsord. Risken med denna hållning är vad som brukar kallas en institutionalisering av språket. Det blir ett monument att putsa. Den sociala språkvårdens argument är användarinriktade. Effektiv, enkel, välfungerande, lättbegriplig lyder återkommande plusord. Möjligen kan en sådan hållning leda till att språk alltför mycket betraktas som en meddelandemaskin. Identitet och historiska sammanhang försvinner. Den sociala synen har som sagt företräde i Sverige i dag. Det är bra, även om det nog innebär att en del i grunden kulturella argument förpackas socialt. Men ännu bättre är att hålla denna språkvårdideologiska debatt levande. Svensk språkpolitik och språkvård står inför helt nya uppgifter. Ska vi lösa dem behöver grundantaganden klargöras. Olle Josephson
|
|||
|
Svenska
språknämnden, Box 20057, 104 60 Stockholm Sidan skapades 22 december 2003 av webbredaktören
|
|||