Människan i språket

Hur vi talar till och om människor får stort utrymme i detta nummer av Språkvård. Catrin Norrby skriver om tilltal: finns det fortfarande situationer där man föredrar Ni ? Bettina Jobin ställer frågan om yrkesbeteckningar som lärare trots allt ser mannen som det normala. Och Nils Larssons och Tomas Riads artikel om Ibbe, Tubba, Serre och andra smeknamn i Rinkeby behandlar både tilltal och omtal.

Människointresset är ingen tillfällighet. Innebörden i ord som betecknar människor hör till de återkommande språkriktighetsfrågorna. Hur gammal kan en tjej vara? Är bög ett positivt eller negativt laddat ord? När är det rimligt att använda ordet invandrare ?

Ofta innebär ordvalet ett mer eller mindre öppet ställningstagande. Att kalla studerande vid universitet och högskolor elever och inte studenter vittnar om en alltför skolmässig syn på högre utbildning – det hävdar i alla fall Sveriges Förenade Studentkårer. En grupp unga inom handikapprörelsen vill varken benämnas funktionshindrad e eller handikappade, utan invalider, i opposition mot vad man uppfattar som nedlåtande medlidande från majoritetssamhället.

Språknämnden får många frågor om ord för människor, från könsneutralt pronomen – han eller hon eller bara han eller den ? – till folkslags- och minoritetsbeteckningar som romer, aboriginer och eskimåer (hellre inuiter). Med hjälp av ordböcker och språkbruksundersökningar kan vi väl mestadels ge tillfredsställande svar. En grundregel är att välja det ord som den åsyftade gruppen själv föredrar. Därför kan bög förvandlas från ett olämpligt till ett lämpligt ord.

Men inte sällan måste våra svar bli vaga och försedda med garderingar. Det är som det ska vara. Ord av detta slag förändrar sig nämligen i samma grad som förhållandena mellan människor förändrar sig. Att ett gäng mormödrar i dag kan samlas till tjejträff beror bland annat på några årtiondens arbete för en ny kvinnoroll i samhället. Att neger inte längre är ett värdeneutralt ord, som det var när Gunnar Myrdal undersökte ”negerfrågan” på 1940-talet, beror på de svartas framgångsrika frigörelsekamp.

Hur ordbetydelserna förskjuts hänger samman med hur väl olika grupper förmår hävda sig. Språkbrukarna och maktförhållandena mellan dem avgör ordens betydelse, inte språkvårdarna.

Olle Josephson

Svenska språknämnden, Box 20057, 104 60 Stockholm
Besöksadress: Bjurholmsgatan 12
tfn 08-442 42 00, fax 08-442 42 15
Språkrådgivning må–fre 9–12, tfn 08-442 42 10
info@spraknamnden.se, www.spraknamnden.se

Sidan skapad 15 december 2004 av webbredaktören