Myndigheten

I detta nummer av Språkvård skriver vi om riksdagens språkpolitiska beslut (se s. 4). Det innebär också stora organisatoriska förändringar för svensk språkvård. Svenska språknämnden, Sverigefinska
språknämnden, regeringskansliets klarspråksgrupp och Språk- och folkminnesinstitutet läggs samman. Den omorganiserade myndigheten ska börja fungera den 1 juli 2006. Myndighetens namn och organisationsstruktur bestäms av en organisationskommitté som regeringen tillsätter och som ska vara klar i april 2006.

Jämfört med den nuvarande språkvården kommer den nya myndigheten att ha vidgade uppgifter. Den ska arbeta mer med minoritetsspråk, med frågor som rör språkteknologi och över huvud taget med hela språksituationen i Sverige.

Men mycket förblir vid det gamla. Allt som Språknämnden gör i dag ska den nya myndigheten också göra. Den ska besvara frågor i telefon, via e-post och på webbplatsen, ge ut Språkvård, ge ut Svenska skrivregler, författa handböcker m.m. Medarbetarna är desamma som i dag.

Man ska inte heller förvänta sig en ny syn på språkriktighet och språknormer. För svenskt skriftspråk finns de viktigaste riktlinjerna i Svenska Akademiens ordlista (stavning och ordböjning) och Svenska
skrivregler. I stora ordböcker som Nationalencyklopedins ordbok och Svenskt språkbruk finns information om betydelser och konstruktioner. Inget av detta är juridiskt bindande föreskrifter och kommer inte heller att bli det. I språkriktighetsfrågor är språkvårdens uppgift att stå till tjänst med viktiga fakta och välgrundade råd, inte med påbud. Något annat skulle inte fungera i det svenska språksamhället.

Men om mycket blir vid det gamla, behövs då en ny språkvårdsorganisation? Ja, av åtminstone tre, nära sammanhängande
skäl. Det första är de vidgade uppgifterna. De rör inte bara språkriktighet, utan lika mycket den status olika språk i Sverige har i förhållande till varandra. I dessa fall kan man mycket väl tänka sig att myndigheten föreslår påbud och föreskrifter och utreder hur de efterlevs, t.ex. om att myndigheter måste använda svenska och vissa minoritetsspråk.

Det andra skälet handlar om organisatorisk stabilitet. Svenska språknämnden är en förening, och det är svårt för en förening att expandera så som de nya uppgifterna kräver.

Det tredje skälet är demokratiskt. Den nya språkpolitiken, med sina fyra mål, ska omsättas i praktiken av språkmyndigheten. Myndigheter styrs av regeringen, som svarar inför riksdagen. Ytterst får nu folket i val makten över språkpolitiken.

Olle Josephson,
sekretariatschef, Svenska språknämnden

Svenska språknämnden, Box 20057, 104 60 Stockholm
Besöksadress: Bjurholmsgatan 12
tfn 08-442 42 00, fax 08-442 42 15
Språkrådgivning må–fre 9–12, tfn 08-442 42 10
info@spraknamnden.se, www.spraknamnden.se

Sidan skapad 21 december 2005 av webbredaktören