Genomgående hög läsfärdighet
Sverige har internationellt sett en hög läsfärdighet, men man uppskattar att en fjärdedel av den vuxna befolkningen har problem i vardagen med att läsa. Många har bara läsfärdigheter motsvarande årskurs tre eller fyra, trots att man har gått minst nio år i skolan.

Dyslexi
Begreppet dyslexi är svårt att definiera, bland annat för att det inte går att exakt beskriva vad man behärskar, när man kan läsa och skriva. Trots vissa skiljaktigheter råder relativ konsensus i läsforskarvärlden kring kärnfrågorna. Man är överens om att det finns karaktäristiska läs- och skrivsvårigheter, som beror på genuina funktionsnedsättningar och inte på sen mognad eller miljöfaktorer.

Läsovana
Många läsare har samma problem som dyslektiker. Men då beror det inte på biologiska förhållanden utan på läsovana. Det är till exempel känt att barn som växer upp med god tillgång till böcker i hemmet, i regel själva utvecklar ett livaktigare läsarbeteende än barn från bokfattiga uppväxtmiljöer.

Koncentrationsproblem
Läsproblem drabbar även personer som av olika skäl har svårt att vara koncentrerade under längre stunder. Ett exempel är personer som genomgått en stroke, något som ofta påverkar uthålligheten. Olika slag av psykiska besvär, tillfälliga eller av mer varaktigt slag, kan också yttra sig i form av trötthetskänslor i samband med läsning.

Svenska som andraspråk
Även för läsvana personer kan motsvarande situationer uppstå, nämligen när man är ovan att läsa på svenska. Undersökningar av 15-åringars läsförståelse visar att elever med annat modersmål än svenska uppvisar de i genomsnitt lägsta prestationerna.